emofisk

Igår vad det ju lärarsupé, vilket var ganska trevligt. Blev lite sisådär äcklig trerättersmiddag, utdelning av presentkort och en liten minikonsert i aulan, (Bandet heter The Recon för de intresserade) och sångaren var mer än helt okej! Men när det var dags för "diskotek" i kjollan kände vi att det var dags att dra hem.

Just nu sitter jag här, stolt över mig själv. Detta har varit en fruktansvärt underbar och smärtfull dag. Vaknade tidigt, speedad som tusan ofc! och strax efter ett drogs det till Wäänkis, senare ner i byn. Väl där fick jag ett sms "jag skulle vilja att du kommer klockan 4". JAG VAR DEFINITIVT INTE REDO NÅNSTANS!! Så det blev attans så snabbt i byn, och sätta sig på bussen till lund, och vidare med tåg till Höör.
   När vi stod utanför och skulle gå in till Andreas ville jag bara lägga benen på ryggen och dra där ifrån. Har jag någonsin varit så nervös och skräckslagen? -Antagligen inte!  Men trots det sitter jag här hemma vid min lilla dator, lycklig, stolt, nöjd och numera trött.

Tyvärr blir det inte manga-läsning på det gamla vanliga sättet, så jag vet faktiskt inte hur jag ska fördriva tiden.

Wäänki, thank you!