emofisk

Innan ringde jag min faster. och jag var 100% säker på att det var min farmor jag pratade med. Samma dialekt, exakt samma tonfall, röst.

Jag var väldigt nära på att få ett sammanbrott just då.

sånt får inte hända mig. Mitt hjärta pallar inte sånt. Hur tusan ska jag klara av att träffa henne på min student? Nåväl, jag ska åtminstone vara glad att hennes sliskiga man och grisbarn inte kommer. Men ändå...