För jag har nämligen tagit studenten, JAG MED!

Precis som alla andra i min klass har jag tagit studenten! Känns ganska wierd om jag får säga det själv. Men gårdagen var suverän från klockan 3 mitt i natten tills jag kom hem och däckade efter öja!

Jag drar dagen kortfattat, så kommer bilder i ett senare inlägg.
Jag stack ju till Carro redan på torsdagen och tillbringade som jag visste, en het natt där. ;) Sjukt nog steg vi upp strax efter 3, fixade till oss, drog till Emelie och vid sju var vi i ystad och gjorde allt för att hitta rätt hus, fastän det gick lite dåligt i början :P Så var det champangefrukost, skrivning i mössan, sång och fotografering! Sen var det riktig fotografering i skolan (ska bli kul att få hem katalogen sen faktiskt) och sen var det bara tråkiga grejer i skolan och sådär. När vi väl satt i aulan och skulle lyssna på de som sjöng ringde pappa och sa "tältet har blåst iväg". JAHAJA?!
   Sen var det middag på Marinan. Eftersom det spöregnade var vi tvungna att ta taxi både fram och tillbaka. Efter middagen blev det en sup på DonnaGina, och därefter tillbaka till skolan där alla var superhyperaktiva. Efter en halvtimmes väntan och lite till var det dags för trappan, och sen stod vi där, i spöregnet allmänt lyckliga :) Jag hade faktiskt en jäkligt sjuk känsla i kroppen just då. Helt insane.
   Jag kände inte för flaket, så jag åkte faktiskt hem direkt där det redan då var full gång. Gästerna kom en efter en, och vårt hus blev mindre och mindre. eftersom tältet blåst bort  fick vi sitta inomhus där 25 vuxna och några barn var några för mycket.
   Och jag tror inte att jag hade kunnat få en bättre studentfest där hemma, och jag hade så jävla kul och jag var glad hela tiden! Fick dessutom många fina presenter och jag älskar allihopa, och allting kommer att användas flitigt!
   Sen när gästerna gått kom Wänki och vi drog till öja, där det hände en del haha. jag tvingade nubbe att bjuda mig på öl, sen blev det en helvetes massa dans, och sen stängde det. När vi väl väntade på att cw skulle komma fick jag värsta frostchocken, och stackars Cyon råkade ut för mig, men tack gode gud för det säger jag ändå!
   Och nu är inlägget ändå alldeles för långt för att orkas läsa, men sen kom ändå Cw och jag kom hem, helskinnad, överlycklig och däckade så fort jag fått av mig klänningen.

Det får bli en bild på mig och Annika sålänge. Heta!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0