Sure, call me emo again

Jag är förundrad. Glad, på ett väldigt speciellt sätt.

"njut av smärtan som den emo du är". Jag tackar och tar emot. Uppenbarligen finns det en liten del av mig som faktiskt är ganska emo, för ibland finns det inget bättre än fysisk smärta. (Jag är ingen sån som skär mig, men jag biter gärna hål i läppen eller liknande). Varsågod, här har ni en inblick i min sjuka skalle. Nu ska jag sova och drömma om the dentist, massa blod och rakblad <3 (från bögkatter och emokänslor, skrivet i mars)

Haha Caroline påminde mig om detta inlägget innan... Efter en deep conversation kommer deep memories. Dessutom hittade jag tillbaka till Ghost love score som jag inte lyssnat på sedan mars..

From the bottom of my heart, i'll stand by your side until the end.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0